Jag fick till slut ihop min hemtenta där jag skrev bl a om det är moraliskt fel (fokuserat på enskilda fall) med prostitution, och jag kom fram till att jag för min del inte vet vad jag tycker att man ska säga om det egentligen. Pliktetiken kan säga att det är fel, om sex på ett sätt eller ett annat är ‘heligt’, och utilitarismen säger (förstås, för den som har koll på den) att det är fel om det leder till större totalt lidande än njutning, vilket man nog lätt kan hävda att det ofta gör. Regelutilitarismen handlar om att följa den regel som allmänt tillämpad skulle ge största möjliga nytta (lycka), och den verkar därmed förbjuda köp och försäljning av sex. Men jag är ju varken renodlad utilitarist eller pliktetiker, och jag tycker argumenten i detta fallet är lite vaga och konstiga. Det hittar man förstås aldrig i den klassiska utilitarismen, men man vill ju nästan ha ett argument för att det alltid är moraliskt fel. Ett vattentätt sådant kanske ändå inte finns (om man inte går med på att sex är något för alla så heligt att man inte bör sälja det, utan vidare argumentation, sådana övertygelser kan man förstås ha), så det kanske är möjligt att tänka sig enstaka fall där det egentligen kan vara moraliskt tillåtet med köp och säljande av sexuella tjänster.
Det är så nyliberaler, libertarianer och tillmälen man kan tänka sig för sådana som använder sig av Nozicks formulering av rättighetsetiken tänker. Och förmodligen resonerar många hobbymoralister som vill framstå som chosefria så också. Man har ett eget ansvar för sina handlingar, och en fri överenskommelse mellan två vuxna människor kan aldrig vara fel (utan att tänka så hemskt mycket på om ett val att sälja (eller köpa) sex verkligen är fritt). Frågan är däremot om det som den hedonistiska utilitarismen menar blir fel om det skulle innebära lidande. Att orsaka en annan lidande (även om den verkar ställa upp på det) verkar från flera perspektiv (även det pliktetiska resonemanget om att man ska undvika att skada) högst moraliskt tveksamt, alltså verkar det väldigt tveksamt att köpa sex, men är det moraliskt fel att göra något som man kanske tror känns okej, men som visar sig få en att lida? Gör man något moraliskt fel när man börjar ta droger, börjar med cigaretter eller snus, eller kanske provar en ny smärtstillande medicin som visar sig ge bestående skador på nervsystemet? Det kanske är svårt att gå med på ett sådant resonemang, vilket gör sexförsäljning moraliskt tillåtet. Vilket samtidigt gör det ganska inkonsekvent att det skulle vara moraliskt fel att köpa sex, så försäljning av sex skulle kunna vara moraliskt fel för att man ger andra möjlighet att handla moraliskt fel?
I de fall där man tänker sig att ingen, varken köpare (även om de borde) eller säljare, lider av prostitutionen (frågan är om det alls förekommer, men därom strida de oerfarna. Tänk er en riktigt kallhamrad person, kanske två psykopater som köpslår om sex) skulle man möjligen kunna säga att nej, det är inget moraliskt fel med det, det är helt tillåtet. Den stora dubbelmoralen här verkar vara att det verkar helt okej enligt allmän moralkonsensus att ta emot och ge pengar för att ha sex, sålänge det spelas in med kamera och görs tillgängligt på den kära marknaden, däremot om man har sex i hemlighet någonstans och ger och tar emot pengar för det så är det plötsligt moraliskt fel. Det är ju ganska intressant. Är det moraliskt fel sålänge det inte bidrar till allmännyttan? Dubbelmoral har visserligen sagts vara bra, om den ena inte fungerar kan man använda den andra, men det känns ju som motsägelser man ändå helst vill undvika.
Fast även om man inte av princip tycker att det är moraliskt fel är det fortfarande en annan fråga än den om prostitution bör förekomma i samhället, eller hur man ska lagstifta om det. Och om det ses som moraliskt fel, är det också för det mesta en annan fråga än den om vem eller om någon är klandervärd eller ej. Det är just en väldigt intrassant aspekt av frågan, enligt en äldre, konservativ moralsyn skulle prostituerade vara klandervärda, eftersom de bryter mot en moralisk plikt (pliktetik återigen), medan (den idag inte längre så fruktansvärt radikala) utilitarismen skiljer på frågan om klandervärde och moraliskt rätt eller fel. Det är också något som verkar hemskt fel; om det som gör prostitution moraliskt fel är att den prostituerade (i första hand, förutom kvinnosynen man kan säga att det bidrar till, med tanke på vilka som oftast köper sex av vilka, men det är en annan fråga som jag inte tänker gå in på här) lider av det, är det väl ganska tokigt att klandra den prostituerade? Det verkar helt tokigt, men verkar trots allt förekomma fortfarande. En prostituterad är per definition inte vare sig en bättre eller sämre människa än någon annan av oss, skulle jag hellre vilja hävda. Det känns väldigt viktigt, tycker jag, också att verkligen bemöta alla människor med den grundläggande respekten, sålänge de inte avsiktligt skadat någon. En sexköpare, eller torsk, kanske, som de flesta tycker, har gjort sig mer förtjänt av klader, men man kanske inte heller bara bör klandra dem. Frågan är ju om de inte helst borde få hjälp att ändra sitt beteende.
The killer argument till varför man bör förhindra en prostitutionsmarknad ligger heller inte i ovanstående diskussion, och det var det jag egentligen tänkte komma in på, eftersom det kändes viktigt att ta upp nu när jag faktiskt sagt ‘a’ också. Vår lärare kom behändigt in på frågan ett par gånger under föreläsningar efter tentan. Ovanstående betraktar bara enskilda individer och enskilda handlingar, och då kanske det inte är vattentätt att säga att det alltid måste vara moraliskt fel. Däremot handlar frågan om ifall man bör försöka motverka (även juridiskt) prostitution snarare om vad en tillåtande attityd till det skulle ha för effekter på samhället. Att det finns en prostitutionsmarknad verkar (om man inte är lite skogstokig) lätt medföra många väldigt dåliga konsekvenser för samhället, framförallt för den stora massan av prostituerade som för det mesta mår dåligt av det, och personer som riskerar tvingas välja det, den allmänna attityden till sexualitet som vilken tjänst som helst, och en kanske i högre grad objektifiernade kvinnosyn. Lyfter man resonerandet från individnivå till kollektiv, och från partikulär nivå till universell, blir det inte så svårt att hävda att prostitution är dåligt och bör motverkas i allmänhet, eller om man ser så på moral, moraliskt fel.
Till sist har jag ett länktips som jag tror jag fick lite i samband med den här diskussionen, av en kompis. Det är en prostituerad tjej som själv skriver om sin egen upplevelse av fenomenet, och sådant borde ju vara ganska relevant om man är intresserad av frågan. Det finns lite andra sådana jag hört om innan som ibland företräder en mer tokigt liberal syn på det hela, men nu väljer jag denna länk som kanske kan sägas belysa nackdelarna bättre: down the rabbithole. Det är i alla fall en blogg jag själv tycker verkar intressant att läsa.
