En artikel för (att tända på) män
14 november 08
Den svenska kulturtidskriften Metro skriver om ”en annonskampanj för att bli homosexuell”. Konstigt ändå. Jag ser inte någonstans bland annonserna de skriver om något som skulle få en mer benägen att börja tända på kvinnor. Tvärtom verkar de propagera mot sexuell attraktion till kvinnor, och det om något är väl ändå heterosexuellt?
I själva verket verkar ju annonserna inte alls handla om att (skämtsamt lägga reklam för att) bli lesbisk. De propagerar för att bli en homosexuell man, eller snarare, de propagerar enbart för män att bli homosexuella. Inget direkt fel i att utforma den på det sättet, men skribenten (Tomas Lundin, ger mig konstiga associationer till både Tomas Ledin och Ulf Lundell; hade Ulf hetat Lundin hade skribenten varit deras syntes) har dock likställt ordet homosexuell med homosexuell man, vilket däremot är fel enligt alla definitioner, både av ordet ”homosexuell” och av ”man” (en man är inte per definition heterosexuell), samt värderingsmässigt.
Att skriva på detta sätt gör den manliga normen i samhället i stort pinsamt uppenbar, och också en bögnorm i hbt-världen. Ett subjekt som kan tänkas läsa tidningstexten är tydligen endast en man (tillika en heterosexuell man), det manliga subjektet är det enda verkliga, det är norm. Texten tillintetgör helt lesbiska, och sällan är mansnormen så uppenbar som i denna flagranta blunder.
Likaså undrar jag verkligen över användningen av ordet gay, på samma sätt, i texten. På den engelska annonssidan är det kanske inte felaktigt; just på grund av mans- och bögnormen har ”gay” kommit att bli synonymt med bög i praktiken i engelskan, vad jag förstått. Men inte är det ännu så i svenskan? Visst kan väl även lesbiska fortfarande beskriva sig själva som gay? Eller visst kan man mena homosexualitet i allmänhet när man säger att någon är gay?
Kulturtidskrift?
Jag har förmodligen ingen humor.
Hm. Jo, det var ett skämt, ett uttryck lånat från en annan blogg (kulturarbete.blogspot.com), som jag lite tvångsmässigt fick en impuls att ta med i meningen.
Det passar kanske inte så jättebra just i detta sammanhanget (för att vara en dålig tidning har i alla fall Metro tidigare inte verkat vara så hemskt dålig), men används i original som en ironisk beskrivning av Aftonbladet (eller kvällstidningar i allmänhet?), som kanske har pretentiösare ambitioner än vad Metro har?
Det är så många kön i omlopp nu så det är svårt att hänga med. Vad är du? Det är nästan så att om man är så att säga normal så är det dags att komma ut ur garderoben som straight på något sätt.
Helena, det är inte så många egentligen, man kan om man vill få det till tre, med intergender förutom man och kvinna. Allt övrigt handlar mer om hur ens sätt att förhålla sig till ser ut. Mitt eget kön och funderingar kring detta är delvis ämnet för bloggen, och jag tänkte egentligen säga att det tas upp på info-sidan ”Om sidan” här, men det gör det ju faktiskt inte. Normalt tycker jag nog att mitt eget kön är irrelevant för hållbarheten i olika resonemang, så jag undgår nog att svara explicit på den frågan här. Det framgår ändå på de ställen där det har med ämnet att göra, och är, om man vill ha ett enkelt svar, inget konstigare än det verkar vara.
Komma ut som straight, tja, visst, det kan ju kanske behövas i vissa sammanhang kanske. Men det säger trots allt inget om ens könsidentitet, bara hur ens attraktion förhåller sig till ens eget kön.
usch, jag blir så trött och arg och ledsen och inte ett dugg förvånad.
det är sånt här som får mig att hata bögar. sen drar jag mig till minnes att jag inte alls hatar bögar. sen hatar jag iallafall. jävla bögnorm.